På sista tiden har jag mått ganska dåligt, vilket säkerligen ni som följer min blogg har märkt. Jag kan ärligt säga att det kändes som att jag försökte med allt i min makt för att få det bättre. Jag kunde bryta ihop över ingenting och få ångestattacker över småsaker. Så ska det ju inte vara.

Jag försökte träna bort det, prata av mig(är dock väldigt tacksam över allt stöd), tvinga på mig en positiv attityd, äta mängder av glass. Kanske inte låter som så mycket men jag visste verkligen inte vart jag skulle ta vägen. 

Nyligen insåg jag vart en stor del av felet låg. På det ställe jag minst tänkte. I mina vanor. I min mat. I min kontroll. Tänk att bestämma sig för något kan ge en så stor skillnad. Att sluta småäta. Få i sig rätt mängd mat. Att ha kontroll över sitt intag. Att äta regelbundet och varierat. Att känna att det är jag som styr mitt liv. Jag som har ansvar över min kropp. Jag som har kontrollen - inte maten. 

Kontrollen har gett mig mycket mer än en nyttig attityd gentemot mat. Den har gett mig energi, positiv inställning och inte minst motivation. Motivation till att göra precis det jag vill.