Sitter och drömmer om äventyr, nya resor, vad det är jag faktiskt vill. Kaffe i sängen räcker kanske inte hela vägen varje gång. Dublin var underbart - eller ja, fantastiskt helt enkelt. Men vart bär det av nästa gång? Visst, kör distansstudier från januari. Men det betyder även att jag är obunden, fri. Vilket nästan är värre. När jag har valet att flyga sitter jag trots allt fast. Eller ja, jag ser inte skogen för alla träden. Det rycker i äventyrsnerverna. Vill känna att jag är på väg. Jag vill känna mig levande. Och med det så ja, hej där lilla lördag.